Centralverkstaden

Centralverkstaden

SUBTITLE'S INFO:

Language: Spanish

Type: Human

Number of phrases: 118

Number of words: 1099

Number of symbols: 7953

DOWNLOAD SUBTITLES:

DOWNLOAD AUDIO AND VIDEO:

SUBTITLES:

Subtitles prepared by human
00:12
<i>I mitten av 1800-talet</i> <i>var Sverige ett fattigt land.</i> <i>En resa mellan Stockholm och Malmö</i> <i>tog över en vecka med häst och vagn.</i> <i>Men snart skulle allt förändras.</i> <i>Utbyggnaden av järnvägsnätet var i full gång</i> <i>och Sverige skulle aldrig mer bli sig likt.</i> <i>1864 invigdes sträckan</i> <i>mellan Stockholm och Malmö.</i> <i>Restiden förkortades till 19 timmar.</i> <i>Under de kommande åren</i> <i>byggdes järnvägsnätet ut i ett högt tempo.</i> <i>Snart hade det nått mellersta Norrland.</i> <i>Trafiken blev tätare och fordonen fler. Det</i> <i>ställde höga krav på underhåll och reparation.</i> <i>Något som var teknisk komplicerat och krävde</i> <i>specialutrustning och specialistkunnande.</i> <i>Behovet av en centralverkstad väcktes.</i> <i>Kungliga Järnvägsstyrelsen vände sig till</i> <i>regeringen för att bygga en central lokverkstad.</i> <i>Var lokverkstan skulle placeras</i> <i>visade sig bli en hård politisk strid.</i>
01:30
<i>Motala verkstad hade i slutet av 1800-talet</i> <i>etablerat sig som ånglokstillverkare.</i> <i>Samtidigt talade tillgången på tillgänglig mark</i> <i>och ekonomi för Örebro.</i> <i>1898 tar riksdagen sitt beslut.</i> <i>Den 13 april år 1900 tas det första spadtaget</i> <i>för Centralverkstaden, CV.</i> Regeringen sköt till pengar 1898. Den byggnaden blev klar 1902, den första lokverkstan där. Sen fortsätter de att bygga. Smedjan ligger där också. Den tillhör lokverkstan. De skar ju med skärbrännare och grejer. Och de bankade i plåtar. Det var ju ett jävla liv. Här var ju södra delen av vagnverkstan– –som man hade för reparation– –och uppbyggnad av vagnar som hade plockats ner.
02:45
Här nere var snickaravdelningen där de höll till med sina bänkarbeten osv. Mekanikerna höll till på den här sidan, här nere. Och svetsning. Mina arbetsuppgifter var mest på elsidan här. Loken kom in här med travers. Vi började med att lossa boggin, helt enkelt, från korgen. Sen ställdes korgen på bockar– –och sen lyfte man bort taket med strömavtagarna. Det var trångt och bökigt. På det viset var det en fördel att vara kort. Likströmsmotorn skulle plockas isär eller kopplas in. De långa fick ligga på golvet i maskinrummet och försöka sträcka sig ner och skruva. Jag kunde krypa in och sitta, och sen bara koppla fint. Det var jag lite nöjd med. <i>I järnvägens barndom var ånga drivkraften</i> <i>för både lok och verkstäder.</i>
04:03
<i>Drivkraften alstrades i ångmaskiner.</i> <i>Med hjälp av remmar och linor</i> <i>kunde maskinerna drivas.</i> <i>Med införandet av eldrift</i> <i>kunde maskinerna frigöras från remmarna–</i> <i>–och placeras så att arbetet underlättades.</i> Vi i Örebro var andra staden i Sverige som fick ström– –via en generator. Nåt år eller ett par år efteråt– –så hade det kommit ström. Så vi fick också ström här– –utan att behöva vara inkopplade på Örebro. <i>Under de första åren byggdes en lokverkstad,</i> <i>smedja, plåtslagarverkstad–</i> <i>–bläckslagarverkstad, telegraf, elektroverkstad–</i> <i>–och vagnverkstad</i> <i>på över 18 000 kvadratmeter.</i> <i>Jämfört med andra verkstäder vid tiden</i> <i>var CV:s arbetsmiljö bra.</i>
05:10
<i>Interiörerna målades i ljusa färger</i> <i>och maskinerna var moderna.</i> <i>Det innebar mindre olycksrisk,</i> <i>mindre damm och bättre luft.</i> <i>Med åren växte CV.</i> <i>På 60-talet var området i princip färdigbyggt.</i> <i>CV var då den största arbetsgivaren i Örebro</i> <i>med sina 1 650 anställda.</i> <i>När CV-arbetarna cyklade ut</i> <i>från verkstadsporten efter arbetsdagens slut–</i> <i>–fick de andra trafikanterna snällt vänta</i> <i>på att CV-rusningen var slut.</i> Det var lite omtumlande först med en så här stor verkstad. Jag hade varit på bygge förut. Man kom snabbt in i den här jargongen. Det var ju ett bra ställe att arbeta på. Mycket solidaritet mellan jobbarkompisarna. Många vid den här tiden som byggde egna hem– –till exempel i Rynninge och Hagaby...
06:15
Och Ringstorp var ju aktuellt då. Många gick till varandra och hjälptes åt att bygga upp kåkarna. Här fanns alla yrkeskategorier: snickare, målare, elektriker... Det fanns till och med... Vi hade gjuterier, kromverkstad... Det här var en helt egen värld, kan man säga. <i>I början av 1900-talet tog CV-arbetarna initiativ</i> <i>till att starta egnahems-föreningar–</i> <i>–och köpte ett större markområde.</i> <i>Marken delades in i tomter</i> <i>som medlemmarna kunde köpa.</i> <i>Den första bebyggelsen påbörjades</i> <i>i Hagaby 1905, och i Rynninge 1908.</i> <i>Bebyggelsen i Rynninge</i> <i>placerades i direkt anslutning till CV.</i> <i>Självhushåll var vanligt på den tiden.</i> <i>Man odlade potatis, grönsaker, bär och frukt.</i> <i>Även om odlingarna är mindre i dag,</i> <i>ger området fortfarande ett lummigt intryck–</i>
07:22
<i>–som skiljer sig från senare anlagda trädgårdar.</i> <i>Att jobba på CV innebar en trygghet,</i> <i>och många var stolta över sitt arbete.</i> <i>Arbetarna kunde få bostäder</i> <i>i hus särskilt uppförda för personalen–</i> <i>–och förmåner som sjukersättning,</i> <i>pensionstillägg och fria resor med tåg.</i> <i>Beslut om löner och andra villkor</i> <i>fattades av riksdagen.</i> <i>Det skapade en trygghet och andra villkor</i> <i>än vad som fanns i den privata industrin.</i> <i>Fruar som hade en man på CV</i> <i>kunde handla på kredit i affärerna.</i> <i>Handlare visste att familjen hade en stadig</i> <i>inkomst, och de uppfattades hederliga.</i> När man jobbade här fick vi anställda åka tåg gratis. Vi fick fribiljetter som vi kunde åka på. Ja, hela familjen faktiskt. Sen kunde vi åka i Europa med 50 procents rabatt. Det var ju fribiljetterna och läkaren. Läkaren var viktigast.
08:32
Alla tyckte att det var bra att det fanns läkare på området. Det var ju ett fast arbete som man kunde ha långsiktigt. Jag hade som målsättning att jobba här tills jag hade gjort lumpen. Då hade man en viss ersättning från staten. Man kom in systemet och klättrade i graderna. Så att...det slutade med 43 år. <i>Tiderna förändras. Efter 70 år av framgångar</i> <i>gick CV in i en ny fas.</i> <i>1970 beslutades att Örebro</i> <i>skulle upphöra med vagnunderhåll–</i> <i>–och snart utrymdes vagnverkstaden.</i> <i>Personalen gjorde en kort resa</i> <i>i den sista reviderade vagnen.</i> <i>Fyra dagar senare var verkstan tom.</i> <i>I början av 90-talet kommer besked om</i> <i>stora nedskärningar. 300 tjänster försvinner.</i> <i>Trots det är CV fortfarande</i> <i>en aktiv industri i Örebro–</i>
09:44
<i>–med över 300 anställda.</i> Det är lätt att förstå att en sån här stor, tung anläggning som ligger mitt i stan nu– –låg utanför citykärnan förut när den byggdes i början av 1900-talet. Jag förstår att den sitter i vägen. Det har varit väldigt stort det här CV-området, och väldigt känt. Det har varit en trygghet att jobba här. Samtidigt behövs säkert området för staden. <i>CV är en viktig del i Örebros historia,</i> <i>för staden, för alla som arbetat där–</i> <i>–för alla familjer i Rynninge,</i> <i>Hagaby och Ringstorp.</i> <i>Trots att Centralverkstaden bytte namn</i> <i>till Huvudverkstaden i Örebro för 100 år sen–</i> <i>–har namnet CV levt kvar.</i> <i>Nu blickar vi framåt</i> <i>då Centralverkstaden får nytt liv.</i> <i>Vi vill öppna upp området för alla örebroare.</i>
10:55
<i>Vi vill skapa en ny stadsdel fylld med liv</i> <i>och rörelse där gammalt möter nytt.</i> <i>Ett område med bostäder,</i> <i>arbetsplatser, grönområden–</i> <i>–och platser för kultur- och fritidsliv.</i> <i>En lika självklar plats i staden</i> <i>som CV en gång var–</i> <i>–och som kommer bära minnet</i> <i>om CV i 100 år till.</i>

DOWNLOAD SUBTITLES: